Var inte rädda för universitetsavgifter

Den högre utbildningen blir allt viktigare för att samhället ska fungera. De senaste årtiondenas kraftiga expansion har på sina håll tänjt resurserna till det yttersta. Den viktigaste resursen är lärarna som kan hjälpa studenterna att komma vidare och förmedla den bildning som hör akademin till, men antalet lärartimmar är ofta oroväckande lågt.

Så länge den högre utbildningen var kostnadsfri lockade den till sig många utländska studenter. De svenska universiteten och högskolorna håller överlag hygglig västeuropeisk nivå, och studenterna slapp de avgifter som andra EU-länder infört.

Det blev ett ramaskri när statsmakterna införde avgifter för studenter utanför EU. Några högskolor hamnade i beråd därför att de utländska studenterna stått för mycket av deras resurstilldelning. En del debattörer vojade sig över att mångfalden tog skada när Sverige inte längre hade gratis högskola att locka med.

 Men det var ett rimligt beslut. Om högre utbildning ska ses som bistånd och/eller medel att öka mångfalden är det mer effektivt att erbjuda stipendier. Kanske borde stipendierna koncentreras till nivån ovanför grundexamen, så att de som kommer har en god grund att stå på. Det skulle också kunna berika de svenska forskningsmiljöerna.

Den mer kontroversiella frågan är om även EU-studenter – inklusive svenskar – ska betala. I England är taket för avgifterna 9 000 pund – omkring 120 000 kronor – och det är vad flera universitet tar ut. I Frankrike betalar man omkring 200 euro/år, i Tyskland 500 euro/termin och i Nederländerna knappt 2000 euro/år. I Schweiz får alla utländska studenter betala mellan 750 och 3000 euro/termin.

Det finns skäl som talar för avgifter. Det viktigaste skälet är att högre utbildning kommit att få allt fler funktioner. Grundutbildningen för ungdomar är fortfarande den viktigaste, men allt fler söker sig till universiteten för fortbildning mitt i livet eller för läsning til lyst.

Argumentet mot avgifter har varit att det skulle öka snedrekryteringen och hämma individernas satsning på utbildning. Det är viktiga invändningar, men de utesluter inte avgifter överhuvudtaget. Debatten om avgifterna borde nyanseras. Företag kan redan i dag köpa uppdragsutbildning från högskolorna. Studieförbund tar ut avgifter för kurser som ligger snubblande nära ”fysik för poeter” eller ”whiskysorternas geologi”, som universiteten frestat nöjesläsare med under senare år. Varför skulle inte dessa studenter betala en del av kostnaden?

Källa: expressen.se