Ordning i skolan inte detsamma som disciplin

– Jag ville undersöka om våra förutfattade meningar går att utmana, eller om de skulle bekräftas, säger Jakob Billmayer, som själv gått i skola i Tyskland under sin uppväxt, och som i fredags lade fram sin avhandling vid Mittuniversitetet.

Hans jämförelse visar att svenska lärare har möjlighet att växla mellan olika former av ordning, och att eleverna görs mer delaktiga, men att den tyska ordningen i vissa fall måste anses mer effektiv.

När förre utbildningsministern Jan Björklund kräver "ordning" i skolan, handlar det om disciplin, enligt Jakob Billmayer. Det han själv menar med ordning är hur undervisningen och samvaron organiseras i klassrummet.

– Det handlar om hur läraren håller koll på eleverna, vad de gör, när de gör det, i vilket tempo och följd och med vilken kvalitet. De grundläggande principerna kan ha lite olika utformning, men går fortfarande framför allt ut på att övervaka och kontrollera eleverna vad avser rum, tid och prestation.

Utifrån denna pedagogiska definition är det ordning i såväl svenska som tyska klassrum. Men i Tyskland dominerar en typ av ordning: katederundervisningen.

– Där är en undervisande dialog mellan läraren och eleverna den huvudsakliga arbetsmetoden. Det kräver att läraren utgår från en icke-existerande genomsnittselev. Metoder, stoff och tempo måste vara upplagda så att sämre presterande elever har en chans att följa med, samtidigt som högt presterande elever inte får blir uttråkade.

– Det är en uppgift som måste anses vara nästan omöjlig att bemästra. Vissa elever kommer att ha svårt att klara tempot, medan andra klarar kraven galant och utan ansträngning. För båda grupperna kan det leda till att de tappar intresset, säger Jakob Billmayer.

Fler former i Sverige

I Sverige finns även katederundervisning, men också en annan typ av organisation i klassrummet, som Jakob Billmayer kallar en ordning med "öppen dörr". Den bygger mer på individuellt arbete och varje enskild elevs förutsättningar. I den styr eleverna själva över sitt lärande och bedömer också sitt eget arbete. Gränserna för klassrum och lektion är inte lika skarpa och eleverna bestämmer under allt längre perioder själva när, var och hur de genomför sina uppgifter. De kan ha mer dialog med sina klasskamrater än med sin lärare i undervisningen och det är mindre fokus på examination.

Sortering av elever

I Tyskland sker differentieringen av eleverna utanför skolan; redan i 10–11-årsåldern delas eleverna in i olika skolformer utifrån sin prestation. Det finns ett lärlingsspår, ett tjänstemannaspår och ett universitetsförberedande spår. När elevgruppen är kunskapsmässigt mer homogen, fungerar traditionell katederundervisning bättre, enligt Jakob Billmayer.

– I Sverige har vi åtminstone formellt en skola för alla. Men en differentiering sker även här, och den sker då inom ramen för skolan och ofta i själva klassrummet. Att ha elever med olika studiebakgrund och prestationer nödvändiggör ett annat sätt att organisera arbetet. Det kräver ett annat slags ordning, säger Jakob Billmayer.

Men han vill inte säga vilken ordning som är bäst.

– Folk vill gärna höra om vi ska göra si eller så. Båda formerna av ordning ställer krav på lärarna, men det ena eller andra leder inte per automatik till sämre eller bättre resultat. Tyskland har också haft sin "Pisa-chock", för 15 år sedan. Man ska inte tro att man via politiska beslut om mer katederundervisning kan höja betygen. Det är inte så enkelt!

Delaktighet tar tid

Är det inte ändå bättre disciplin i tyska skolor än i svenska?

– Ytligt – ja. Om elever sitter stilla i klassrummet så ser det ordningsamt ut. Men vad de håller på med i sina huvuden eller under bänken, det vet man inte. Bara för att man sitter lugn och tyst betyder det inte att man lyssnar eller lär sig något.

– Den öppnare, svenska klassrumsordningen kan utifrån betraktat ge intrycket av kaos, men den ska inte förväxlas med avsaknad av disciplin. Ur ett lärande-perspektiv tror jag inte att det är så stor skillnad, säger Jakob Billmayer.

Finns något den svenska skolan kan lära av den tyska?

– Hur man organiserar undervisningen effektivt. Katederundervisningen har förstås en fördel i att den ger en förutsägbarhet som kan vara eftersträvansvärd i vissa lägen. I den svenska formen går det åt mycket tid för att planera själva verksamheten, att berätta för eleverna vad de ska göra och vad som förväntas av dem. Det gör dem mer delaktiga, men det skapar ibland dötid och är mer tidskrävande.

Källa: svt.se