Föräldrastöd ger god effekt

Kurser och program för föräldrar minskar effektivt beteendeproblem hos barn och unga. Mammor och pappor som deltog i kurserna blev mindre stressade, fick färre aggressiva utbrott och bestraffade inte sina barn lika ofta som tidigare. Föräldrarna kände att de fick tillbaka sin föräldrakompetens.

I Sverige används olika program och metoder för att stötta föräldrar som har problem hemma. Vår studie visar att de har positiv effekt. Föräldrar till barn med beteendeproblem får verktyg för att ta sig ur en ond cirkel med bestraffningar och ett aggressivt beteende, säger Håkan Stattin.

Han är professor i psykologi vid universitet i Örebro och har lett den aktuella studien på uppdrag av Socialstyrelsen. Sammanlagt deltog runt 1 100 föräldrar till barn med beteendeproblem – och resultatet visade sig alltså vara mycket positivt. Program som ”Cope”, ”Komet”, ”Connect” och ”De otroliga åren” gör att föräldrar reagerar mindre negativt på sina barns beteende när de själva inte är så stressade.

Men jag vill framhålla att vår studie handlar om föräldrar som har stora problem med sina barn. Till exempel kan barnen ha koncentrationssvårigheter, vara hyperaktiva eller utåtagerande. Föräldrarna har sökt hjälp från skolan, socialtjänsten och barnpsykiatrin. Det är just denna grupp som vi har undersökt, säger Håkan Stattin.

För föräldrar till mer ”vanliga” barn har de olika programmen betydligt mindre effekter.

Som kunskapsläget är i dag är det i gruppen föräldrar med allvarligare problem vi ser att programmen har effekt och föräldrakompetensen ökar, säger Håkan Stattin.

Han påpekar att det föräldrastöd som erbjuds i svenska kommuner är utformat för att passa just föräldrar som har allvarliga problem med barnens beteende. Det kan handla om barn som har dålig impulskontroll eller bråkar väldigt mycket med kamrater och syskon.

För några år sedan blev en del av de ovan nämna föräldraprogrammen kritiserade för att använda metoder som ”time-out, ”skamvrån” och att ”ignorera” barn. Då fanns det inte några svenska vetenskapliga studier som visade att programmen skulle ha positiva effekter på lång sikt. Det är också bakgrunden till att Socialstyrelsen beslutade att bekosta den nu aktuella studien vid Örebro universitet.

Förutom ”Komet” och de andra föräldrastödsprogrammen granskades också hur självhjälpsboken ”Fem gånger mer kärlek” fungerade. Den är skriven av psykologen Martin Forster, som brukar svara på frågor från Insidans läsare.

Just hårda metoder var något föräldrastödsprogrammen fick kritik för när de lanserades i Sverige.

Men i dag är programmen, som ofta är hämtade från USA eller Kanada, anpassade till svenska förhållanden. I dag används till exempel tekniken ”time-out” inte längre på samma sätt i svenska program. Den tidigare kritiken var i det avseendet relevant. All föräldrautbildning måste bygga på den värdegrund och syn på barns rättigheter som vi har här i landet, menar Håkan Stattin.

Han berättar att de granskade föräldraprogrammen visade sig ha goda effekter både på längre och kort sikt. Föräldrarna lärde sig nya sätt att tänka, och förutom att stressen minskade verkade de tycka att det blev ”roligare” att vara förälder.

Och det förändrade samtidigt deras beteende mot barnen. Glädjande nog visade det sig att de här positiva effekterna fanns kvar två år efter att föräldrarna deltagit i föräldrakurserna.

Föräldrastödsprogrammen är troligen ”kostnadseffektiva”, det vill säga andra insatser är betydligt dyrare.

Deltagandet i en föräldrakurs kostar från fyra tusen kronor per barn för en kommun. Det kan jämföras med om barnen måste få professionell hjälp av till exempel psykologer. Då kan kostnaden bli många gånger större. Så kurserna kan minska barnens lidande samtidigt som de är ganska billiga för kommunerna.

Han säger att beteendeproblemen minskade hos nio av tio barn vars föräldrar fick möjlighet att delta i föräldrakurs. För de övriga barnen fanns problemen kvar eller ökade till och med något. Kurt Sundell är enhetschef på Socialstyrelsen som beställt den aktuella studien. Han understryker vikten av att socialtjänsten och vården följer upp resultatet av föräldrastödsprogrammen.

Källa: dn.se