Barnets rättigheter i skolan

Nolltolerans mot kränkningar och diskriminering

Reglerna i skollagen beskriver alla skolors ansvar för att bland annat förebygga, utreda och motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna innebär att det idag råder en nolltolerans mot kränkningar i förskola och skola.

Det kan till exempel handla om att retas för att någon är överviktig eller har fel hårfärg, kläder, musiksmak m m. Men det behöver inte ha sin grund i någon särskild egenskap hos den person som utsätts, även knuffar eller exempelvis ”utfrysning” är att se som kränkande behandling.

Diskriminering och trakasserier är handlingar som har samband med någon av de diskrimineringsgrunder som framgår av diskrimineringslagen.

De diskrimineringsgrunder som räknas upp i lagen är följande:

• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionshinder
• Sexuell läggning
• Könsöverskridande identitet
• Ålder

Skolan är skyldig att följa lagen

Enligt skollagen har all skolpersonal skyldighet att agera om en elev anser sig vara utsatt för kränkande behandling. Men det är huvudmannen, det vill säga den som äger och driver verksamheten, som har det juridiska ansvaret för att skolorna följer lagen.

Vart kan jag vända mig om skolan inte agerar?

Det är barn- och elevombudet (BEO) hos Skolinspektionen som övervakar att skolorna följer bestämmelserna. Det innebär att om någon elev i en skola utsätts för kränkande behandling av en annan elev eller någon vuxen och på ett sätt som inte har samband med någon av de diskrimineringsgrunder som räknas upp nedan, så är det BEO man ska vända sig till.

Det är diskrimineringsombudsmannen (DO) som ansvarar för övervakningen av diskrimineringslagen. Det innebär att om någon elev eller vuxen i en skola bedriver diskriminering eller trakasserier mot en annan elev som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, så är det DO man ska vända sig till.

Vad händer när skolorna inte följer lagen?

Om någon av Sveriges skolor inte gör tillräckligt för att förebygga och förhindra kränkningar kan BEO rikta kritik eller kräva skadestånd av den aktuella skolan. Skadeståndet är tänkt att dels vara en kompensation för det utsatta barnet och dels vara avsett att sätta press på skolorna att aktivt arbeta med förebyggande verksamhet mot kränkningar.

Ett absolut kränkningsförbud gäller mellan vuxna och barn i skolan. Om ett barn känner sig kränkt är det skolans huvudman som måste bevisa att en kränkning inte skett. I annat fall kan det bli fråga om skadeståndsskyldighet för skolan.

Skolans huvudman kan bli skadeståndsskyldig gentemot ett skolbarn om:

• Planen mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav och det har bidragit till att ett barn kränkts.
• Skolan fått reda på att ett barn upplever sig kränkt men inte utrett händelsen och gjort det som krävs för att förebygga och förhindra kränkningar.
• Ett skolbarn blivit kränkt av personal på skolan.

BEO och DO samarbetar med varandra och man kan få råd och hjälp om man kontaktar dem.

Källa: barnperspektivet.se